HUS-sammanslutningen inledde sin verksamhet i början av 2023. HUS ägs av Nylands fyra välfärdsområden och Helsingfors stad. HUS ansvarar för att ordna specialiserad sjukvård i Nyland. HUS har också uppdrag som sträcker sig utanför medlemsorganisationerna, till Södra Finlands samarbetsområde och delvis till hela landet.
Utöver den nya ägarbasen var en betydande ändring att finansieringsmodellen ändrades från fakturering per vårdperiod och ingrepp till rambaserad budgetering. HUS får ingen direkt statlig finansiering.
Övergången till HUS-sammanslutningen gick bra trots att tidtabellen för beredningen var snäv och det fanns många osäkerhetsfaktorer i verksamhetsmiljön. Samtidigt genomfördes en organisationsreform, HUS största byggprojekt någonsin, Brosjukhuset, togs i bruk, och en strategi för perioden 2023–2027 bereddes. Det första verksamhetsåret präglades fortsatt av svårigheter i tillgången till personal och vård samt av det ekonomiska läget.
Den genomförda organisationsreformen skapar möjligheter till integration av tjänsterna och ett intensivare samarbete i Nyland. Ett smidigt samarbete mellan HUS, välfärdsområdena och Helsingfors stad är viktigt för att uppnå målen i reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och för att lösa befintliga problem. Hittills är det för tidigt att bedöma effekterna av samarbetet.
Utfallet av de bindande målen i budgeten 2023
Sammanslutningens stämma ställde upp fyra bindande ekonomiska mål i budgeten för 2023. De gällde räkenskapsperiodens resultat, ramen för medlemsfaktureringen, investeringar och maximibeloppet för lånestocken i slutet av året. Målen uppnåddes med undantag av räkenskapsperiodens resultat, som uppvisade ett underskott på 111,1 miljoner euro.
I budgeten fastställdes också bindande mål för dottersammanslutningarna som gällde bolagens resultat, produktivitet och kapitalavkastning. HUS Fastigheter Ab hade också som mål att projektens betalningsprogram och utfall är hållbara och HUCS-institutet Ab hade ett mål för antalet forskningar. Alla mål uppnåddes med undantag av Puro Tekstiilihuoltopalvelut Oy:s produktivitetsmål.
Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid att endast få mål har ställts upp för dottersammanslutningarna och att de i huvudsak är ekonomiska. Inga mål har ställts upp för fastighetsbolagen. Ägarstyrningen kan effektiviseras genom att ställa upp ambitiösare mål för dottersammanslutningarna. Målen ska stå i rätt proportion till respektive bolags verksamhet, ekonomi och HUS strategi.
Det ekonomiska läget är svårt
Räkenskapsperiodens resultat visade ett underskott på 111,1 miljoner euro och produktivitets- och sparprogrammen räckte inte till för att förbättra det ekonomiska läget. Underskottet från 2022 och 2023, totalt 111,2 miljoner euro, ska täckas före utgången av 2025.
Den största orsaken till underskottet var löneförhöjningarna, som var cirka 48,5 miljoner euro större än vad som uppskattats i budgeten. Försäljningen av egendom (15 miljoner euro) som ingick i budgeten 2023 förverkligades inte och underskottet i forskningsfinansieringen var 7 miljoner euro. Dessutom påverkades resultatet i huvudsak av förluster på 4,7 miljoner euro som bokförts till följd av covid-19-skyddsutrustning.
- Verksamhetskostnaderna uppgick till cirka 2,9 miljarder euro och överskred budgeten med 2,1 procent.
- Verksamhetsintäkterna uppgick till cirka 2,9 miljarder euro och underskred budgeten med 1,7 procent.
- Många av de ekonomiska nyckeltalen försämrades jämfört med 2022. År 2023 var årsbidraget 9,1 miljoner euro, vilket är en betydande försämring från året innan. Soliditetsgraden sjönk till 14,9 procent och den relativa skuldsättningen steg till 53,5 procent. Likviditeten förblev god och kassans tillräcklighet var 15,1 dagar.
- Investeringarna uppgick till sammanlagt 250,4 miljoner euro. Investeringarnas utfallsgrad var cirka 98,6 procent jämfört med den reviderade budgeten.
- Lånen och hyresansvaren uppgick till sammanlagt 1 486,2 miljoner euro, vilket är 8,6 miljoner euro mer än året innan. Lånestocken var 996,2 miljoner euro och ökade med 15,1 procent från året innan.
- Räntekostnaderna ökade betydligt och uppgick till 11,4 miljoner euro.
Anpassningsbehovet för 2025–2027 beräknas uppgå till sammanlagt cirka 225 miljoner euro. En lyckad balansering av ekonomin är förknippad med osäkerhetsfaktorer med början från hur samarbetet mellan tjänsteanordnarna fungerar i Nyland och hur man lyckas utveckla servicenätet.
Antalet remisser ökade och tillgången till vård försvårades
Tillsynsmyndigheterna fäste flera gånger år 2023 uppmärksamhet vid den svåra situationen i tillgången till vård. Valvira förelade HUS att se till att tillgången till vård är förenlig med lagen senast 31.3.2025.
Antalet olika patienter som vårdades 2023 ökade med 3,2 procent och antalet icke-brådskande remisser med 5,2 procent jämfört med året innan. Av alla besök var 17,5 procent distansmottagningar.
Behandlingen av icke-brådskande remisser inom tidsfristen på 3 veckor förverkligades bättre än tidigare, men antalet patienter som väntat över 6 månader på vård ökade. Köerna var långa bland annat inom ortopedi, bukkirurgi, ögonsjukdomar och neurokirurgi. Även inom barnpsykiatrin och ungdomspsykiatrin finns det fortfarande problem med att uppnå de lagstadgade tidsfristerna för att få vård. Situationen har varit utmanande i flera år.
I slutet av 2023 hade 9 520 patienter väntat på en bedömning av vårdbehovet i över 3 månader, vilket var nästan en tredjedel av alla som köat. I slutet av året fanns det 8 325 patienter som väntat på icke-brådskande vård i över 6 månader, vilket är fler än i slutet av 2022 (5 316).
Förflyttningen av patienter till fortsatt vård gick bättre än tidigare. Antalet fördröjningsvårddagar (9 469) minskade med 40 procent jämfört med året innan.
Man har strävat efter att förbättra tillgången till vård genom rekrytering av personal, mertids- och övertidsarbete, köpta tjänster, servicesedlar och samarbete med andra aktörer. Till exempel servicesedlar användes till ett belopp av 23,9 miljoner euro, 26 procent mer än 2022. Trots de vidtagna åtgärderna har situationen inte blivit förenlig med lagen. Det har till exempel varit svårt att hitta personal till operationssalar och tunga vårdavdelningar.
De totala vårdtiderna på akutmottagningen är långa och den totala vårdtiden på 4 timmar som SHM rekommenderar förverkligas inte för patienter som väntar på fortsatt behandling. Utmaningarna i tillgången till personal, särskilt bristen på specialister, försvårar joursituationen. Antalet jourbesök och samjoursbesök inom den specialiserade sjukvården minskade med cirka en procent.
Enligt en enkät för verksamhetsområdesdirektörerna finns det vid sidan om tilläggsanslag även andra sätt att förbättra tillgången till vård. De ansåg också att det är viktigt att granska utbudet av offentliga tjänster och främja de mest effektiva behandlingarna på nationell nivå. Dessutom lyfte man fram en mer flexibel användning av arbetstiden, organiseringen av uppgifter enligt en entreprenadmodell, ett smidigare patientdatasystem och en minskning i tiden som går åt till dokumentation.
Utvärderingen har beskrivits mer detaljerat i Utvärderingsberättelsen 2023.
