I utvärderingen utreddes utfallet av målen i HUCS områdets plan för ordnande av social- och hälsovårdstjänster 2021–2025 när det gäller mentalvårdstjänster för barn och unga. Ett av de strategiska fokusområdena i planen var att stärka grundnivån på mentalvårdstjänster för barn och unga samt att utveckla tjänster för barnskyddets och barn- och ungdomspsykiatrins gemensamma kunder. Dessutom utreddes effektiviteten av missbrukartjänster för unga, men ingen systematiskt insamlad information om effektiviteten fanns att tillgå. Utvärderingen är en del av huvudstadsregionens revisionsnämnders gemensamma utvärdering av barns och ungas välbefinnande. Varje revisionsfunktion ger egna rekommendationer om barns och ungas välbefinnande i sina utvärderingsberättelser för 2022.

Av utvärderingen framgick att förverkligandet av målen i planen för ordnande av hälso- och sjukvård inte följdes upp systematiskt 2022 och att det inte fanns heltäckande jämförbar information om utfallet av målen.

I utvärderingen framträdde de utvecklingsbehov för mentalvårdstjänster för barn och unga som man redan tidigare känt till. Samarbetet, rollerna och uppgifterna mellan organisationer som producerar tjänster i huvudstadsregionen är fortfarande inte tydliga. Vård- och servicekedjorna är ännu inte smidiga trots utvecklingen. Bristen på yrkesutbildade personer inom barns och ungas psykiska hälsa är en gemensam utmaning för städerna, HUS och välfärdsområdena. En central faktor som fördröjer tillgången till vård är rekryteringssvårigheterna. Rekryteringsproblemen gäller särskilt läkare och psykologer och städerna konkurrerar om dem både sinsemellan och med den privata sektorn.

I Nyland ligger ansvaret för att ordna mentalvårdstjänster för barn och unga även i fortsättningen på flera olika aktörer. Därför är avtalet om ordnande av hälso- och sjukvård mellan HUS, välfärdsområdena och Helsingfors stad viktigt för att säkerställa fungerande vård- och servicekedjor inom mentalvårdstjänster för barn och unga och för att samordna tjänsterna. Det behövs också ett tillräckligt kunskapsunderlag utifrån vilket mentalvårdstjänsterna för barn och unga kan ledas, följas upp och utvärderas. Detsamma gäller missbrukartjänster för unga.

Kommunerna har stärkt mentalvårdstjänsterna för barn och unga på många sätt, men inte tillräckligt

I alla städer i huvudstadsregionen har man vidtagit åtgärder för att stärka mentalvårdstjänsterna för barn och unga. Personalresurserna har utökats till exempel inom studerande- och skolhälsovården och i alla städer har personalen utbildats i användningen av kortterapimetoder. Städerna har också grundat nya enheter eller team inom mentalvårdstjänster för barn och unga. HUS har utvecklat konsultationsmöjligheter både inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Antalet icke-brådskande remisser till såväl barnpsykiatrin som ungdomspsykiatrin började minska 2022. Trots att efterfrågan har minskat och kommunernas tjänster har stärkts har den specialiserade sjukvården problem att svara på efterfrågan på vård, vilket tar sig uttryck i form av längre väntetider. Den lagstadgade tidsfristen på tre månader för tillgång till vård förverkligades sämre än tidigare åren 2021 och 2022 inom HUS barnpsykiatri och ungdomspsykiatri.

Nivåstruktureringen av vården och vård- och servicekedjorna ska överenskommas mellan HUS, välfärdsområdena och Helsingfors stad

Mentalvårdstjänsterna för barn och unga är splittrade, vårdansvaret delvis oklart och fungerande vård- och servicekedjor saknas eller är kommunspecifika. Det finns flera producenter av mentalvårdstjänster för barn och unga i huvudstadsregionen och aktörerna har inte alltid förståelse för varandras roller och uppgifter.

Ett centralt problem är att det inte har funnits någon gemensam uppfattning mellan HUS och kommunerna om vilken instans ska ansvara för vården av barn och unga som lider av lindriga och medelsvåra psykiska störningar. Det finns inte alltid en gemensam syn på detta ens inom städerna. Man har dock samarbetat för att förtydliga nivåstruktureringen av vården och det är viktigt att detta arbete fortsätter.

Barnskyddets och psykiatrins gemensamma kunder behöver bestående tjänster

Barnskyddets kunder behöver ofta också barn- eller ungdomspsykiatriska tjänster. Målet har varit att utveckla mobila tjänster för dessa barn och unga i samarbete mellan städerna och HUS.  Utvecklingsarbetet har grundat sig på projekt och antalet kunder är fortfarande litet. I utvärderingen framfördes att rollerna hos de aktörer som deltar i produktionen av tjänster för barn och unga med psykiska symtom som bor på barnskyddsanstalter är oklara och att samarbetspraxisen fortfarande är bristfällig. Barnskyddets och psykiatrins gemensamma kunder behöver bestående servicestrukturer.

Servicekedjan för missbrukartjänster för unga måste utvecklas

Enligt litteraturen är det lättare att söka vård i tid när unga erbjuds missbrukartjänster med låg tröskel. Det vore bra att placera tjänsterna på basnivå nära ungdomarnas vardag. Ungdomarna borde också få tillgång till specialistvård utan tunga remissförfaranden. Åtgärderna inom vården, socialvården, familjetjänsterna och barnskyddet borde vara samordnade. Erfarenhetsexpertverksamheten hjälper till att utveckla tjänsterna och ökar kundens tillit till vården. Informationsutbytet mellan olika aktörer som deltar i vården ska säkerställas och en lyckad vård främjas om den samordnas av en yrkesutbildad person. Förutom psykiska sjukdomar ska somatiska sjukdomar behandlas.

Enligt utvärderingen är missbrukarvården av unga splittrad i huvudstadsregionen. Det finns flera aktörer som deltar i missbrukarvården av unga och tjänster köps också från privata företag och tredje sektorn. Olika aktörers ansvar och roller är inte helt tydliga. HUS roll i behandlingen av missbruksproblem bland unga är snäv och begränsad till sådana unga som har allvarliga psykiska problem och missbruksproblem.

Det finns idag luckor i servicekedjan för unga med lindriga och svåra missbruksproblem. Unga som lider av missbruksproblem placeras ofta på barnskyddsanstalter där det inte nödvändigtvis finns tillräcklig kompetens för att behandla missbruksproblem. Minderåriga har inte tillgång till avgiftning eller substitutionsbehandling. Brister observerades i vården av ungdomar med allvarliga missbrukssymtom. De experter som hördes i utvärderingen föreslog flera lösningar, bland annat gemensamma tjänster, sammanslagning av tjänsternas förvaltning, ökat samarbete över organisationsgränserna och en utveckling av konsultationsstrukturer.

Utvärderingen har beskrivits mer detaljerat i utvärderingsberättelsen 2022 (PDF 4 Mb) och i utvärderingspromemorian (på finska, PDF 2,2 Mb).

Dessutom har man publicerat en gemensam promemoria (på finska, PDF 873 Mb) om huvudstadsregionens revisionsnämnders utvärderingar av barns och ungas välbefinnande. I promemorian har man samlat de centrala observationerna från utvärderingarna.