År 2022 var ekonomiskt svårt för HUS i likhet med de föregående åren.

Resultatet före medlemskommunutjämningarna uppvisade ett underskott på 119 miljoner euro. Efter tilläggsuppbörden från medlemskommunerna var räkenskapsperiodens resultat 0 euro. Resultatet var sämre än väntat, eftersom serviceproduktionen stannade under budgetmålen.

Det producerades färre tjänster än det i budgeten uppställda målet (7,2 %) och 4,4 procent mindre än 2021. De viktigaste orsakerna till detta var coronapandemin, vårdpersonalens strejk samt en svårare övergång till fortsatt vård för patienterna.

• Verksamhetskostnaderna uppgick till 2 793 miljoner euro och minskade med 0,6 procent jämfört med 2021.
• Verksamhetsintäkterna uppgick till 2 913 miljoner euro och minskade med 1,1 procent från 2021.
• De ekonomiska nyckeltalen försämrades jämfört med 2021. Soliditetsgraden sjönk till 20,7 procent och den relativa skuldsättningen steg till 49,6 procent. Kassadagarna var 14,6 dagar.
• År 2022 uppgick investeringarna till 276 miljoner euro. Investeringarnas utfallsgrad var cirka 99,3 procent jämfört med den reviderade budgeten.
• Samkommunens lånestock var 866 miljoner euro, vilket var cirka 18 procent mer än året innan. Långfristigt lån lyftes till ett belopp av 150,0 miljoner euro, vilket underskred maximibeloppet i budgeten med 40 miljoner euro. I slutet av året fanns inget kortfristigt lån.
• Räntekostnaderna realiserades enligt budgeten.

HUS fick inte statsunderstöd för coronapandemin 2022 i motsats till de två föregående åren. Statsunderstöd beviljades dock för anskaffning och distribution av coronaläkemedel och höjningen av den nationella beredskapsnivån (12,4 miljoner euro), underhåll av beredskapslagret (4,4 miljoner euro) samt förberedelser för HUS-sammanslutningen samt ICT-förändringsprojekt inom social- och hälsovården (6,9 miljoner euro).

Produktivitetsprogrammet i budgeten 2022 var inte tillräckligt för att förbättra det ekonomiska läget. Därför genomfördes också ett sparprogram genom hela organisationen bland annat i fråga om ICT-kostnader och underhåll av lokaler. Genom sparprogrammet uppnåddes besparingar på sammanlagt 12,0 miljoner euro. 

Genomförandet av HUS produktivitetsprogram

Budgeten 2022 innehöll ett produktivitetsprogram, vars totala mål var sammanlagt 19,8 miljoner euro. Målet uppnåddes inte. I många projekt uppnåddes goda resultat och hanteringen och rapporteringen av projekten utvecklades. Varje månad följde man upp 24 produktivitetsprojekt genom vilka besparingar på sammanlagt 12,8 miljoner euro uppnåddes. Utöver dessa genomfördes mindre produktivitetsprojekt vid resultatenheterna.

HUS produktivitetsprogram jämfört med andra aktörer

HUS produktivitetsprogram grundar sig i stor utsträckning på sänkta insatskostnader eller på motsvarande sätt på en ökning av resultatet.

Nästan varje universitetssjukhus har ett produktivitetsprogram eller en plan för att stävja kostnaderna. De vanligaste metoderna för att förbättra produktiviteten är att optimera vårdprocesserna, effektivisera lokalanvändningen och personalresurserna samt utvidga de digitala tjänsterna. Universitetssjukhusens produktivitetsindikatorer varierar. De vanligaste indikatorerna är kostnad per patient, olika indikatorer som grundar sig på patientklassificering samt indikatorer för lokal- och personalkapacitet.

På Charité universitetssjukhus i Tyskland strävar man efter att förbättra produktiviteten genom att prioritera funktioner och fördela resurserna på ett ändamålsenligt sätt i stället för att vidta besparingsåtgärder på kort sikt. Både Charités och Karolinska universitetssjukhusets strategier betonar ledarskapsfärdigheter, sektorsövergripande team med låg hierarki, ökat samarbete, utbildning och flexiblare arbetsskiftsplanering som förbättringsmetoder för produktiviteten. I Storbritannien satsar NHS på en värde- eller effektivitetsbaserad hälso- och sjukvård. Målet är en jämlik, transparent och hållbar resursanvändning samt fokus på vårdresultaten och -effekterna i stället för på resultatet.

Observationer om ekonomi och produktivitet

• HUS verksamhetsmiljö och ekonomiska läge är förknippade med många osäkerhetsfaktorer. De ekonomiska nyckeltalen har försämrats sedan tidigare år.
• Räkenskapsperiodens resultat var sämre än väntat. Ekonomin uppvisade ett betydande underskott eftersom serviceproduktionen stannade under budgetmålen. Underskottet täcktes med en tilläggsuppbörd av medlemskommunerna. 
• Produktivitetsprogrammet var i sin helhet inte tillräckligt för att förbättra det ekonomiska läget och 2022 genomfördes också ett sparprogram.
• Hanteringen, rapporteringen, uppföljningen och kommunikationen om produktivitetsprojekten har utvecklats. För produktivitetsprogrammets projekt uppställdes sparmål i euro.

Utvärderingen har beskrivits mer detaljerat i utvärderingsberättelsen 2022 (PDF 4 Mb)