E-tjänster inom hälsovården

E-tjänster inom hälsovården

I utvärderingen utreddes tillsammans med revisionsnämnderna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla städer funktionen och resultatrikheten hos e-tjänsterna inom hälsovården. I utvärderingen granskades e-tjänsterna inom hälsovården med tanke på egenvården. Diabetiker granskades som exempelgrupp.

Utvärderingsmaterialet bestod av forskningslitteratur, statistikinformation samt intervjuer med tjänsteinnehavare i kommunerna och vid HUS och diabetesföreningens medlemmar.

E-tjänsternas tillgänglighet har förbättrats och användarmängderna ökat

Utvärderingen visade att kommuninvånarna i huvudstadsregionen har tillgång till många olika e-tjänster inom hälsovården, och tjänsterna utvecklas också kontinuerligt. Vid HUS är utvecklingen huvudsakligen inriktad på patientdatasystemet Apotti samt på Hälsobyns e-tjänster. Antalet kunder vid Hälsobyn, som upprätthålls av HUS, ökade i alla kommuner som ingick i utvärderingen och användningen av HUS e-tjänster ökade åren 2017–2019. 

Enligt resultaten av utvärderingen vill många kunder använda e-tjänster antingen som enda servicekanal eller som en del av den traditionella servicen. E-tjänsterna har främjat tillhandahållandet av rättidiga tjänster och medfört nya möjligheter för diabetiker att sköta sin sjukdom.

Användningen av e-tjänster begränsas av att tjänsterna är mångformiga och ibland svåra att hitta samt av att alla kunder inte har tillgång till enheter som lämpar sig för elektroniska ärenden eller verktyg för stark autentisering. En annan utmaning är att de hälsotekniska anordningar som kunderna använder inte alltid överför kundens hälsouppgifter direkt till hälsovårdens datasystem. Användningen av tjänsterna begränsas också av att det finns få tjänster på svenska och engelska.

I utvärderingen framkom det att e-tjänster kan öka hälsovårdspersonalens arbetsbelastning i införandeskedet. Å andra sidan finns det också tecken på att användningen av e-tjänster inom hälsovården kan minska kostnaderna samt antalet patientbesök och telefonkontakter.

Informationssäkerhet och dataskyddsfrågor hade beaktats på ett heltäckande sätt inom de tjänster som ingick i utvärderingen.

En mer detaljerad redogörelse för utvärderingen presenteras i utvärderingsberättelse 2019 (PDF 1,59 Mt) samt i kommunernas och HUS gemensamma utvärderingspromemoria (PDF 1,07 Mt, på finska).

Revisions­nämndens rekommendationer

  • I fråga om e-tjänsterna bör användarnas olika funktionsnedsättningar och begränsningar beaktas bättre i fortsättningen.
  • Jämlik tillgång till e-tjänster på finska, svenska och engelska bör tryggas. Klarspråk ska eftersträvas i e-tjänsterna.
  • I fortsättningen ska det fästas större vikt vid att e-tjänsterna är lätta att hitta på städernas och HUS webbsidor.
  • Användningen av traditionella servicekanaler bör möjliggöras även i fortsättningen för att säkerställa att olika kundgrupper behandlas jämlikt.