Sök
Close this search box.

Ledning av verksamhetslokaler, lokaleffektivitet och miljökonsekvenser

Dela sida

I utvärderingen utreddes ledning av verksamhetslokalerna, lokaleffektiviteten och miljökonsekvenserna samt erfarenheterna av beställar-producentmodellen mellan HUS Lokalcentral och HUS  Fastigheter Ab. Utvecklingen av den specialiserade sjukvården och förändringarna i servicebehovet ökar kraven på lokalernas omvandlings- och användningsflexibilitet. Det ökade distansarbetet minskar behovet av lokaler och samtidigt har lokalernas användningsbehov ändrat.

Den totala rumsytan av lokaler som står till HUS förfogande är cirka 910 000 m2. De egna fastigheternas andel är cirka 67 procent och hyresobjektens cirka 33 procent.  Andelen tomma lokaler som står till förfogande utgör ca 8 procent, lokaler som belagts med användningsförbud ca 5 procent och lokaler som ska genomgå en totalrenovering utgör ca 3 procent.  De viktigaste objekten som belagts med användningsförbud är Mariefors sjukhusområde, Barnets Borg, Vårberga sjukhus i Borgå och en del av Ögon-öronsjukhuset. Antalet problem med inomhusluften har minskat jämfört med tidigare år.

Kostnaderna för fastigheter och lokaler uppgår till cirka 240 miljoner euro per år. Kostnadernas andel av HUS verksamhetskostnader 2022 var cirka 5,9 procent och inklusive avskrivningar 7,3 procent.

Det är möjligt att effektivisera användningen av lokalerna

Utvärderingen visade att HUS inte har haft systematiska rutiner och principer på HUS nivå för uppföljning av lokaleffektiviteten. Det finns ingen heltäckande uppföljning av nyttjandegraden och lokaleffektiviteten.  År 2022 inleddes mätningen av nyttjandegraden för kontors- och polikliniklokaler i 12 objekt och ca 900 arbetsplatser. Resultaten visar att det finns en hel del variation i nyttjandegraden. Under de senaste åren har några projekt med anknytning till lokaleffektivitet genomförts, men man har i regel inte kunnat påvisa att lokaleffektiviteten skulle ha förbättrats.

Erfarenheter av beställar-producentmodellen

HUS beställer bygg- och fastighetstjänster av HUS Fastigheter Ab, som är HUS helägda dotterbolag. År 2022 var bolagets resultat 35 200 euro och ökningen i produktiviteten 3,6 procent. Omsättningen var den högsta i bolagets historia, 259,8 miljoner euro, vilket förklaras av Brosjukhusprojektet. Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid att det produktivitetsmål som ställts upp för bolaget inte har definierats tydligt och transparent.

Med beställar-producentmodellen eftersträvas ofta bättre produktivitet och ekonomiska besparingar. Utmaningar i modellen kan inkludera en deloptimering, brist på dialog, ökad administrativ arbetsmängd samt oklarheter i ansvar och roller. I de övriga universitetssjukvårdsdistrikten används inte beställar-producentmodellen i förvaltningen av fastigheter.  

Beställar-producentmodellen upplevdes i huvudsak fungera väl. Fördelarna med modellen ansågs vara flexibilitet i beslutsfattandet och en smidig rekrytering i fastighetsbolaget. Utmaningarna har gällt ägarstyrningen, transparensen i verksamheten samt förutsägbarheten av tidtabeller och kostnader i stora byggnadsinvesteringar. Det är också möjligt att det förekommer vissa överlappningar i funktionerna.

Energi- och vattenkostnader samt fastigheternas miljökonsekvenser

År 2022 var HUS fastigheters förbrukning av köpt energi 305 000 MWh och energikostnaderna sammanlagt cirka 31,2 miljoner euro. Kostnaderna ökade med 28,8 procent jämfört med året innan.

HUS har uppnått energibesparingsmålet som ställts i kommunernas energieffektivitetsavtal mer än 3,5 år i förtid. Den största besparingen har varit i uppvärmningen. Dessutom har förnybar energi tagits i bruk. I augusti 2022 tog HUS som första sjukvårdsdistrikt i bruk en klimatfärdplan som beskriver över hundra åtgärder för att uppnå kolneutralitet före år 2030.  

Byggnadsinvesteringar – till exempel Brosjukhuset

Statsrådet kommer i fortsättningen att besluta årligen om fullmakten att uppta lån som beviljas HUS, vilket också påverkar byggnadsinvesteringar. Byggnadsinvesteringarna planeras i fortsättningen utgående från att 180 miljoner euro per år står till förfogande för dem. Inga nya projekt inleds 2023 med undantag av nybyggnadsprojekt för apoteket, centralköket och parkeringen i Mejlans område.

Byggnadsinvesteringarna har under de senaste åren genomförts i enlighet med budgeten. År 2022 reserverades 202,6 miljoner euro för byggnadsinvesteringar i den ursprungliga budgeten och 196,5 miljoner euro användes för dem. Coronaepidemin och kriget i Ukraina har ökat byggkostnaderna betydligt och försvårat tillgången till byggmaterial.

Hösten 2022 färdigställdes det största byggnadsprojektet i HUS historia, Brosjukhuset på Mejlans sjukhusområde. Sjukhuset ersätter Tölö sjukhus samt en del av funktionerna inom Resultatenheten för cancersjukdomar. Brosjukhusets ursprungliga kostnadsberäkning var 280 miljoner euro och de faktiska kostnaderna 305,8 miljoner euro. Sjukhuset färdigställdes enligt den planerade tidtabellen.

Nya lokallösningar på Brosjukhuset är bland annat poliklinik- och kontorslokaler i gemensamt bruk. Poliklinikerna är planerade så att läkare kan ta emot fler patienter än tidigare. Sjukhuset har också ett jouruppvakningsrum för att undvika en förflyttning av patienterna till vårdavdelningen efter en operation. På jouren finns Finlands första Raptorsal för brådskande operationer. På Brosjukhuset är avsikten att övergå till patientprocesser med kortvård och undvika onödiga vårdavdelningsperioder. Olika avdelningar och specialiteter har placerats på samma våning, vilket möjliggör ett närmare samarbete mellan dem. Det är ännu inte möjligt att bedöma Brosjukhusets produktivitetsmål, eftersom sjukhusets serviceproduktion inte kan inledas med full kapacitet i början.

Energieffektiviteten har beaktats på många sätt på Brosjukhuset. Till exempel ventilationsaggregat har värmeåtervinning och spillenergi återvinns för uppvärmning av byggnader och vatten.

Observationer om lokaler

  • Energibesparingsåtgärderna har gett goda resultat.
  • Uppföljningen av lokalernas nyttjandegrader har inletts, men uppgifterna har ännu inte utnyttjats tillräckligt i lokalplaneringen och ledningen. 
  • Få produktivitetsprojekt i anslutning till lokalerna har genomförts och i regel har man ännu inte påvisat någon förbättring av lokaleffektiviteten.
  • Erfarenheterna av beställar-producentmodellen är i huvudsak positiva, men modellen är också förknippad med risker. Definitionen av HUS Fastigheter Ab:s produktivitetsmål är inte transparent. Det är viktigt att tydligt berätta hur produktivitetsmålet bildas och med vilken mätare utfallet av målet bedöms.
  • Revisionsnämnden fäste i utvärderingsberättelsen för 2018 uppmärksamhet vid dubbelrollerna i dotterbolagen. Nämnden rekommenderade att även om dubbelroller inte är förbjudet i lag, ska deras betydelse bedömas med tanke på koncerntillsynens oberoende, en god förvaltning, effektiv ledning av dotterbolagen samt ryktesrisken. Dubbelrollerna kan orsaka problem med tanke på beslutsfattandets oberoende.

Utvärderingen har beskrivits mer detaljerat i utvärderingsberättelsen 2022 (PDF 4 Mb).