HUS verksamhet 2022 präglades av många förändringar i det omgivande samhället, främst av coronapandemin, den allt större personalbristen samt beredningen av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom har Rysslands anfallskrig i Ukraina ställt beredskapsfrågor i centrum och höjt den allmänna kostnadsnivån. Vi lever i en tid som kräver anpassning och nya lösningar av alla samhällsaktörer, även av HUS.
Till skillnad från övriga Finland är ansvaret för att ordna specialiserad sjukvård, primärvård och socialväsendet även i fortsättningen decentraliserat i Nyland. Tjänsterna inom den specialiserade sjukvården ordnas och produceras av HUS-sammanslutningen, som i den nya modellen är den enda aktören som inte får finansiering direkt från staten. En väsentlig ändring med tanke på HUS finansiering är också övergången till en rambudget i stället för fakturering som grundar sig på prestationer.
På HUS används den högsta makten i fortsättningen av sammanslutningens stämma och styrelsens roll kommer att framhävas i beslutsfattandet. Även revisionsnämndens utvärderingsberättelse presenteras i fortsättningen för sammanslutningens stämma i stället för fullmäktige. Beslutsfattare och tjänsteinnehavare som representerar HUS finansiärer, dvs. Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad, kommer dock säkert att noggrant läsa utvärderingarna från HUS revisionsnämnd.
Effektiviteten bör stå i centrum både i beslutsfattandet och i verksamheten
Den allmänna ekonomiska utvecklingen, Finlands skuldsättning och befolkningens åldrande medför press på att finansiera välfärdssamhällets tjänster. Man måste hitta nya arbetsmetoder och därför behövs mer information om hur olika lösningar påverkar till exempel produktiviteten.
Revisionsnämnden anser det vara viktigt att utvärdera och förutse vilka konsekvenser besluten har på verksamheten och ekonomin. Nämnden rekommenderade i utvärderingsberättelsen för 2021 att HUS bör utarbeta gemensamma principer för hur konsekvenserna av beslut ska bedömas på förhand. Rekommendationen är fortfarande viktig och aktuell. Likaså är det viktigt att aktivt följa upp pågående och vidtagna åtgärder samt att utvärdera dem i efterhand. Till exempel har rapporteringen av resultaten av produktivitetsprogrammet redan förbättrats 2022.
Apotti som drivkraft för produktiviteten
Ett bra exempel på vikten av att mäta åtgärdernas produktivitet och å andra sidan dess utmaningar är Apotti-systemet. Utöver de direkta kostnaderna påverkar systemet produktiviteten på många sätt bland annat genom hur systemet stöder kvalitetskontrollen, kunskapsbaserad ledning och hur det påverkar personalens arbetstillfredsställelse – en förbättrad produktivitet var också en central grund för upphandlingen.
Hittills har Apottis utmaningar och problem framhävts i den allmänna diskussionen. Systemets möjligheter har ännu inte kunnat utnyttjas fullt ut och de har säkert inte ens identifierats till alla delar. Samtidigt vet vi att även om införandet av Apotti nyligen slutförts till största delen, kommer hela avtalet att upphöra redan 2026. Enligt nämndens uppgifter har utredningen av patientdatasystemets framtid ännu inte inletts.
För att de olika alternativen med tanke på patientdatasystemet ska kunna hållas genuint öppna, och med tanke på att det skulle ta flera år att skaffa och ta i bruk ett nytt system, måste man utan dröjsmål inleda en utredning om systemets framtid, utvecklingssteg och olika alternativ. I utredningen är det skäl att också beakta de produktivitetsfördelar som ännu inte realiserats i systemet och analysera metoderna för att få tillgång till dem till den del en sådan utredning ännu inte har gjorts.
En lösning på sjukskötarbristen kräver nya metoder och beslutsam verksamhet
Bristen på vårdpersonal har förvärrats ytterligare i hela landet, vilket har en allvarlig effekt på serviceproduktionen. Enligt Kevas redogörelse har Nyland ett underskott på 6 000 sjukskötare – siffran har nästan fördubblats på några år. År 2022 var cirka 400 vårdplatser på HUS stängda och 1 000 barnintensivvårdsdagar kunde inte produceras på grund av brist på vårdpersonal. Vårdköerna har ökat inom flera specialiteter och bristen på vårdpersonal är en risk även med tanke på beredskapen.
Situationen har varit förutsägbar redan länge och olika utredningar har gjorts även på HUS. Åtgärderna har dock helt klart inte varit tillräckliga. Det är nödvändigt att använda alla tillgängliga medel för att trygga en tillräcklig personal. Hit hör bland annat målmedveten förnyelse av arbetsfördelningen mellan olika personalgrupper och rekrytering av vårdpersonal från utlandet. Man bör också fästa uppmärksamhet vid personalens arbetshälsa och en smidig vardag, såsom möjligheten att påverka arbetsskiften och parkeringssituationen, eftersom det inte alltid är möjligt att använda kollektivtrafik vid skiftarbete.
Målen är viktiga eftersom de styr verksamheten i önskad riktning
Revisionsnämnden har fäst uppmärksamhet vid att de uppställda målen har förändrats årligen, vilket gör det mycket utmanande att följa upp genomförandet av strategin och utvecklingen av verksamheten på lång sikt. I fortsättningen är det också bra att fästa uppmärksamhet vid att de uppställda målen är tillräckligt konkreta för att styra verksamheten. Dessutom vore det bra att fundera på de mål som ställts upp för dotterbolagen för att säkerställa att de helägda dotterbolagen främjar hela koncernens mål på bästa sätt.
Även om revisionsnämndens mandatperiod blev kort, gjorde den många observationer som man kan ingripa i och därmed utveckla i HUS verksamhet och ekonomi. Glädjande många av rekommendationerna i utvärderingsberättelserna för 2020 och 2021 har redan förverkligats. Å andra sidan finns det också saker som revisionsnämnden och revisorn upprepade gånger fäster uppmärksamhet vid, eftersom de ännu inte har korrigerats till en tillfredsställande nivå. Sådana frågor är till exempel många rekommendationer om upphandlingar och upphandlingsverksamhet, även om ärendet har framskridit, samt arbetstidsuppföljningen för läkare. Det ligger i hela HUS intresse att redovisningsskyldiga tjänsteinnehavare förhåller sig allvarligt till rekommendationerna och främjar genomförandet av dem.
Slutligen vill jag konstatera att det har varit ett privilegium att i stor utsträckning få bekanta sig med HUS verksamhet och allt det fantastiska arbete som utförs inom organisationen. Jag tackar för detta tillfälle och önskar HUS-sammanslutningens anställda och beslutsfattare lycka till.
Matti Parpala
revisionsnämndens ordförande
