Coronapandemins effekter på HUS

Coronapandemins effekter på HUS

TarkastuslautakuntaWEB_47

År 2020 vid HUS var starkt präglat av coronapandemin, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Organisationen övergick till ledningssystemet för undantagsförhållanden i mars. Undantagsförhållandena pågår fortfarande i april 2021.

Under 2020 konstaterades 21 733 coronavirusinfektioner inom HUS område. Cirka 1 200 patienter fick sjukhusvård och cirka 260 av dem behövde intensivvård. Coronapatienterna hade 1 967 vårdperioder på avdelning och den genomsnittliga vårdtiden var cirka fem dygn, även om de längsta vårdperioderna var flera veckor långa. Cirka 20 patienter som behövde intensivvård skickades till andra universitetssjukhus. HUS vårdresultat inom behandlingen av coronapatienter är goda även i en internationell bedömning.

Som helhet kan HUS anses ha lyckats bra med hanteringen av pandemin, även om beredskapen inför coronaviruspandemin och den sjukhusvård som coronapatienterna behövde medförde en betydande extra belastning för sjukhusen. Det goda samarbetet samt personalens engagemang och flexibilitet var centrala faktorer i den lyckade hanteringen av pandemin.

Coronapandemin har ökat vård- och serviceskulden, vilken förmodligen kommer att betalas av under hela 2021. Vården av nästan alla patienter inom specialiseringarna måste flyttas på grund av inskränkningen av den icke-brådskande verksamheten.

Personalens ork och organisationens stöd till personalen

Coronapandemin har orsakat oro bland personalen och personalen har upplevt arbetet som mer belastande än tidigare. I början av pandemin oroade sig personalen framför allt över att skyddsutrustningen inte skulle räcka till och över att de själva eller någon närstående skulle insjukna. Under den andra vågen har det största orosmomentet varit coronavaccinationerna.

HUS har utvecklat åtskilliga stödåtgärder för att stöda personalen samt regelbundet kartlagt personalens psykiska belastning och stödbehov. Utifrån de preliminära resultaten är behovet av psykiskt stöd uppenbart. Enligt en enkät till personalorganisationerna som genomfördes som en del av utvärderingen har arbetsgivarens stödåtgärder delvis upplevts som otillräckliga och vid sidan av åtgärder som stöder arbetshälsan efterlystes ekonomiska incitament.

HUS betalade i regel ingen separat ersättning till personalen för coronapandemin, med undantag av några personalgrupper som deltog i vården eller diagnosticeringen av coronapatienter. Personalen har fått utryckningsersättning, ersättning för extra arbetsskift samt särskild ersättning för flyttning av semester under jul och påsk.

Trots att coronapandemin hade betydande konsekvenser för HUS verksamhet och ekonomi, betalades resultatpremierna för 2020 till personalen i enlighet med det tidigare beslutet. Endast ett fåtal resultatområden och resultatenheter som producerar sjukvårdstjänster fick resultatpremier.

Kommunikation med anknytning till coronapandemin

HUS ledning och experter har under pandemin på ett synligt sätt deltagit i informationsförmedlingen och den offentliga diskussionen om pandemin, vilket har gett organisationen mycket positiv publicitet. Visserligen har det inte alltid varit klart vem som i offentligheten representerar HUS och vilken organisationens officiella ståndpunkt är. Därför verkar det som om ansvaret för kommunikationen inte har varit helt klart inom organisationen och centraliseringen av kommunikationen förverkligades inte heller fullt ut under pandemin.

Revisionsnämnden fäster också uppmärksamhet vid att det inte är lätt att hitta information om pandemins inverkan på väntetiderna för icke-brådskande vård på HUS webbplats.

En mer detaljerad beskrivning av utvärderingen presenteras i utvärderingsberättelsen för 2020 (PDF 5 Mb).

Revisions­nämndens rekommendationer

  • HUS bör överväga att införa den ledningspraxis som tillämpades under coronapandemin och som med stöd av ledningen av beredskapsorganisationen konstaterats vara god även i ledningen under normala förhållanden. Beredskaps- och pandemiplanerna bör uppdateras.
  • I utvärderingsberättelsen för 2019 rekommenderade revisionsnämnden att resultatpremiesystemet utvecklas i en mer sporrande riktning. Resultatpremiesystemet bör bedömas kritiskt. HUS bör överväga om det är ändamålsenligt att rikta resultatpremierna, om systemet är tillräckligt jämlikt och på vilket sätt systemet stöder förverkligandet av HUS värde ”jämlikhet”.
  • HUS bör vidareutveckla stödåtgärderna för att stöda personalens ork. Uppföljningen av genomförandet av stödåtgärderna bör utvecklas. Åtgärder bör utvecklas för att säkerställa tillgången på personal i framtiden.
  • I anvisningen om kriskommunikation bör förutom finsk- och svenskspråkig kommunikation även andra språk samt olika kommunikationskanaler beaktas. För att nå befolkningen som talar främmande språk bör HUS förutom videor som publiceras på webbplatsen även utnyttja sociala medier och audiomeddelanden. Hus bör utöka informationen om pandemins inverkan på väntetiderna för icke-brådskande vård.