I utvärderingen utreddes hur organisationen identifierar korruption som fenomen och tillhörande risker, genom vilka metoder korruption bekämpas och hur korruptionsbekämpningen rapporteras. Dessutom utreddes erfarenheterna av användningen av anmälningskanalen, de förmåner som utomstående erbjuder personalen samt rättelseyrkanden och besvär över tjänstetillsättningar.
Revisionsnämnden rekommenderar att man utarbetar etiska principer där korruption beaktas som fenomen, att korruptionsrelaterade risker bedöms som en del av riskhanteringsprocessen samt att man förbättrar uppföljningen av de förmåner som företagen finansierar. Bindningarna hos de sakkunniga som deltar i upphandlingarna ska utredas och dokumenteras.
Kommunförvaltningen har konstaterat att det finns ett betydande behov av att öka medvetenheten om korruption och åtgärderna för att bekämpa korruption och det är viktigt att beakta detta även inom välfärdsområdena. HUS är en av Finlands största offentliga organisationer, så det är viktigt att ledningen har förbundit sig till att bekämpa korruption och att personalen är medveten om korruption som fenomen och identifierar riskerna i anslutning till den. Organisationen ska ha tillgång till ett tillräckligt urval av metoder för korruptionsbekämpning.
Korruption innebär missbruk av inflytande i syfte att uppnå en fördel. I Finland är korruption i allmänhet en strukturell och svårupptäckt dold korruption, vars uttrycksformer är bland annat favorisering, hemlig beredning av beslut, s.k. nätverk av gamla vänner och politiska tjänsteutnämningar. Även om alla former av korruption inte är lagstridiga är de ändå oetiska och skadliga för det allmänna intresset.
Ledningens engagemang i bekämpningen av korruption ska preciseras och personalens medvetenhet ökas
Korruptionsbekämpningens status bedömdes med hjälp av justitieministeriets självutvärderingstest. Enligt testresultatet har HUS i viss mån fäst uppmärksamhet vid korruptionsbekämpningen, men det finns fortfarande många brister i åtgärderna, vilket kan möjliggöra att korruption förekommer.
Slutsatser
Enligt resultaten av utvärderingen definieras korruption som fenomen inte tydligt i de viktigaste dokumenten om organisationens förvaltning och interna kontroll. Detta kan göra det svårare att identifiera olika former av korruption och ingripa i dem i organisationen. HUS-sammanslutningen har inget sammanställt dokument om organisationens etiska principer. Revisionsnämnden rekommenderade att dokumentet upprättas redan i utvärderingsberättelsen för 2020.
Riskbedömningsprocessen styr inte bedömningen av riskerna i anslutning till korruption på en tillräcklig nivå, även om frågor som gäller korruption i viss mån har beaktats till exempel i enkäter om riskbedömning. Rapporteringen om korruptionsbekämpning i dokumentet Bokslut och verksamhetsberättelse 2023 ger inte en tillräcklig bild av hur korruption bekämpas i HUS-sammanslutningen.
Utvärderingen visade att det finns behov av att utveckla uppföljningen och transparensen i fråga om förmåner som finansieras av utomstående företag. Anvisningarna om förmåner som finansieras av utomstående tolkas i varierande grad, vilket framkommer i att företagen inom vissa resultatområden finansierar personalutbildningen avsevärt, medan andra förhåller sig negativt till frågan. Kostnaderna för utbildnings- och konferensresor som finansieras av utomstående parter rapporteras inte heltäckande i tjänsteinnehavarbeslut, så utomstående förmåners inverkan på HUS verksamhets oberoende kan inte bedömas tillförlitligt. På HUS-nivå följer man inte upp beloppet av de förmåner som företagen betalar till sina anställda eller förmånsbeloppet som betalas till olika tjänsteinnehavare och arbetstagare. Bindningarna hos de yrkespersoner som deltar i upphandlingarna säkerställs inte systematiskt med undantag av IT-förvaltningens och Apotekets upphandlingar.
I begäran om omprövning av tjänsteval och domstolsbeslut har man fäst uppmärksamhet vid bristerna i och verifierbarheten av meritjämförelsen. Det är positivt att anvisningarna om meritjämförelse har preciserats, vilket främjar transparensen i rekryteringsprocesserna och genomförandet av god förvaltning. Besvär över tjänsteval anförs sällan hos förvaltningsdomstolen med beaktande av organisationens storlek.
Få anmälningar enligt visselblåsarlagen har gjorts. I utvärderingen var det inte möjligt att utreda om det låga antalet anmälningar berodde på att antalet missbruk var lågt eller på att personalen ännu inte känner till rapporteringskanalen tillräckligt väl.
Utvärderingen beskrivs mer detaljerat på finska i utvärderingspromemorian Korruptiontorjunta HUSissa, pdf 515 kt (arviointikertomushus.fi).
