I utvärderingen utreddes hur jämlikhet förverkligas i tillgången till vård samt hur HUS prioriterar vården och allokerar resurserna. Utvärderingen begränsades till icke-brådskande vård och riktades till ledprotes- och bråckkirurgi samt starroperationer. I utvärderingen utreddes regional jämlikhet, jämlikhet enligt åldersgrupp och kön samt väntetider för de vanligaste bilddiagnostiska undersökningarna.
Sammanslutningens stämma ska säkerställa att finansieringen av HUS-sammanslutningen är på en nivå som tryggar en lagenlig och jämlik vårdtillgång för patienterna. Uppmärksamhet bör fästas vid resursfördelningen mellan resultatområdena och resultatenheterna. Det fanns regionala skillnader i tillgången till vård i alla granskade patientgrupper. Dessutom varierade väntetiderna för icke-brådskande bilddiagnostiska undersökningar mellan verksamhetsställena. Det behövs mer information om uppfyllandet av tillgången till vård mellan olika befolknings- och åldersgrupper samt mellan könen.
Jämlikhet är en central del av tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Med jämlikhet avses att alla människor är likvärdiga oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund eller hälsotillstånd. Lagstiftningen och vårdrekommendationerna utgör grunden för jämlikhet inom hälso- och sjukvården.
Jämlikhet är en av HUS värderingar. I strategin definieras jämlikhet så att alla patientgrupper garanteras jämlik tillgång till vård enligt det medicinska behovet samt regionalt och språkligt.
Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna är jämlikhet nära förknippad med prioritering och strävan att rikta begränsade resurser rättvist, jämlikt, effektivt och ekonomiskt hållbart. Prioriteringen görs nationellt på servicesystemnivå och organisationsnivå. Lagstiftningen begränsar prioriteringen, till exempel genom bestämmelser om tidsfrister för tillgången till vård samt om patientens rättigheter och ställning. Dessutom ska man beakta den grundlagsenliga skyldigheten att trygga de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, jämlikhetsbestämmelsen samt enhetliga grunder för icke-brådskande vård.
På HUS prioriteras vårdens brådskande natur av medicinska skäl och vid ordnandet av icke-brådskande vård används riksomfattande prioritetsklasser. Dessutom ska patienten kunna dra nytta av vården och uppfylla kriterierna för behandlingen.
Många faktorer försvårar tillgången till jämlik vård
I utvärderingen framkom att bristen på yrkespersoner inom många kirurgiska specialiteter försämrar tillgången till vård. De tillgängliga ekonomiska resurserna är inte tillräckliga i förhållande till servicebehovet och användningen av dem är också förknippade med deloptimering. Till exempel hänför sig kostnaderna för utläggning på entreprenad enbart till ett visst resultatområde, även om kostnaderna för den egna produktionen fördelas mellan flera resultatområden. Det finns för få operationssalar att tillgå i förhållande till behovet och förvaltningen av dem ligger inom ett annat resultatområde än det som ansvarar för tillgången till operativ behandling. Det är viktigt att hela vårdkedjan löper smidigt för att den operativa behandlingen ska lyckas.
För att säkerställa jämlikhet är det också viktigt att man kommer överens om vårdvägarna med välfärdsområdena och att kriterierna för tillgången till vård är enhetliga.
Det behövs information om patienternas erfarenheter av jämlik tillgång till vård
På HUS har man inte utrett hur jämlikheten förverkligas med tanke på patienterna eller intressegrupperna. Patienterna och kunderna har sällan gett respons om jämlikhet i tillgången till vård till exempel till patientombud eller genom att göra en anmälan om negativa händelser.
Slutsatser
Inom HUS har man identifierat faktorer som påverkar patienternas jämlikhet. I den lagstadgade operativa jämlikhetsplanen beskrivs hur HUS främjar och följer upp jämlikhet och förebygger diskriminering samt fastställer målen för utveckling av verksamheten. Måluppfyllelsen har inte följts upp centraliserat och inga ansvariga instanser för utvecklingsåtgärderna har utsetts, vilket försämrar planens styrande inverkan.
Den allmänt svaga situationen när det gäller tillgången till vård för patienter med ledprotes, bråck eller starr påverkar hur jämlikhet uppnås i fråga om tillgången till vård i dessa patientgrupper. Det finns få indikatorer som beskriver jämlik tillgång till vård och det finns knapphändig information om tillgången till vård för olika befolkningsgrupper.
Det fanns regionala skillnader i tillgången till vård i alla ovan nämnda patientgrupper. Dessutom framkom det i utvärderingen att väntetiderna till icke-brådskande bilddiagnostiska undersökningar varierar enligt verksamhetsställe och område. Revisionsnämnden fäste uppmärksamhet vid detta också i utvärderingsberättelsen för 2021, och situationen är fortfarande likartad.
Man strävar efter att förbättra jämlikheten i tillgången till vård till exempel genom att utveckla centret för remiss- och vårdplanering. Principen om en kö inom HUS-området är ett viktigt strategiskt mål som om det förverkligas skulle förbättra jämlikheten i tillgången till vård. Principen förverkligas ännu inte till alla delar.
Tillgången till vård har kunnat förbättras genom köpta tjänster, men samtidigt leder detta till att specialister överförs till den privata sektorn. Även servicesedlar används för att förbättra tillgången till vård. Problemet med servicesedeln är att den beviljas patienter vars risk för komplikationer är liten. I praktiken innebär detta att friskare och yngre personer får en operation genomförd snabbare med servicesedel än de som löper förhöjd risk för komplikationer.
Särskilt inom ortopedi söker patienterna vård utanför HUS. Genomförandet av dessa patienters vård på HUS skulle förutsätta en ökning av antalet operationer.
Det finns inga tillförlitliga uppgifter om andelen patienter som kommit för vård med remiss från privatläkare. Informationen skulle vara viktig med tanke på bedömningen och uppföljningen av jämlikheten i tillgången till vård.
HUS egna möjligheter att genomföra en prioritering och säkerställa jämlik tillgång till vård är begränsade utan starkare nationell styrning.
Utvärderingen beskrivs mer detaljerat på finska i utvärderingspromemorian Yhdenvertaisuus hoitoon pääsyssä, pdf, 442 kt (arviointikertomushus.fi).
