I egenskap av tjänsteinnehavare som bistår revisionsnämnden får jag ibland frågan: vad är en revisionsnämnd och hur utarbetas dess utvärderingsberättelser? Revisionsnämndens arbete kan vara obekant för många, även för den som har arbetat länge inom HUS. Det är förståeligt, eftersom yrkesutbildade personer inom den specialiserade sjukvården framför allt fokuserar på vården av patienter – inte på att följa upp administrativa dokument och processer.
Revisionsnämnder har varit en del av lokalförvaltningen – kommuner och välfärdsområden – redan i nästan tre årtionden. I välfärdsområdena är revisionsnämnden ett lagstadgat organ jämsides med styrelsen och fullmäktige, och hos oss på HUS sammanslutningens stämma. Revisionsnämnden har som uppgift att bedöma hur organisationen uppnår sina mål samt huruvida verksamheten är resultatrik och ordnad på ändamålsenligt sätt. Genom utvärderingen fås ny kunskap och uppfattning om ekonomin, förvaltningen och verksamheten så att organisationen kan utvecklas. Resultaten publiceras varje år i revisionsnämndens utvärderingsberättelse där man lyfter fram utvecklingsobjekt och ger rekommendationer.
Revisionsnämnden beslutar om teman för utvärderingsberättelsen. Då teman väljs betonas HUS strategi samt temats betydelse för verksamheten och ekonomin eller temats aktualitet. Sakkunniga vid enheten för extern revision bereder nämndens utvärderingar: vi samlar bakgrundsinformation, analyserar dokument och statistik, intervjuar sakkunniga och gör skriftliga begäranden om information samt förfrågningar.
Medlemmarna i revisionsnämnden har en viktig roll också när det gäller att styra utvärderingsprocessen. Utvärderingarna diskuteras i nämnden redan i planeringsskedet och nämnden beslutar utifrån observationerna vilka rekommendationer som ska ges. Nästan alltid har redovisningsskyldiga tjänsteinnehavare och andra sakkunniga kallats till nämndens möten för att höras. På så sätt får vi gemensam tillgång till medlemmarnas sakkunskap inom olika sektorer av samhället.
För de flesta utvärderingarna utarbetas utvärderingspromemorior, där det framgår vilka källor och metoder som har använts i utvärderingarna. Vi ber alltid utvärderingsobjekten granska texterna ifall det skulle finnas fel och missförstånd.
För utvärdering krävs jämförelseobjekt och jämförbara data
En utvärdering är i grund och botten en bedömning hur bra verksamheten har lyckats. För det behövs utvärderingskriterier, det vill säga mätare, som föremålet för utvärderingen och resultaten jämförs med. Som kriterier kan man till exempel använda organisationens egna mål, lagstiftningens krav samt nationella rekommendationer och HUS anvisningar. Verksamheten kan också jämföras med andra enheter eller med organisationer inom den specialiserade sjukvården. Dessutom granskas i utvärderingen ofta utvecklingen över tid: hur till exempel nyckeltal som beskriver ekonomin, efterfrågan på vård eller vårdköerna har förändrats under de senaste åren.
Det är ofta svårt att jämföra verksamheten med andra organisationer, trots att en jämförelse är viktig för utvärderingen. Organisationerna har tämligen fritt kunnat bestämma vilka data de tar fram och hur, därför finns det begränsat med jämförbart material. Det framgick när vi nyligen tillsammans med de tjänsteinnehavare som bistår revisionsnämnden i Egentliga Tavastlands, Mellersta Finlands, Mellersta Nylands, Kymmenedalens, Lapplands, Birkalands, Vanda och Kervo samt Egentliga Finlands välfärdsområden kartlade hur likvärdiga ekonomi- och personaldata finns att tillgå som stöd för revisionsnämndens arbete. Vi observerade att till exempel definitionerna av sjukfrånvaro och utbildningsdagar varierar och då kan uppgifterna inte direkt jämföras. Då ett nationellt kunskapsunderlag som möjliggör jämförelse av välfärdsområdena utarbetas, är det viktigt att också beakta behovet av data för revisionsnämndernas utvärderingsarbete.
Utvärdering är samarbete
HUS är en av Finlands största organisationer. HUS ansvarar för den specialiserade sjukvården för 1,8 miljoner nylänningar och har flera uppgifter på riksnivå. Utvärderingen av en så stor organisation är intressant, men också krävande: det kräver förståelse bland annat för ekonomi, förvaltning och lagstiftning samt hälso- och sjukvårdsverksamhet i praktiken. Jag är glad att jag får arbeta med ett sakkunnigt team och en revisionsnämnd, vars medlemmar har mångsidig kompetens.
Utvärdering är alltid samarbete. Betydelsen av samarbete framhävs speciellt i Nyland, där olika organisationer ansvarar för primärvården och för den specialiserade sjukvården. För att utveckla smidiga vård- och servicekedjor krävs ett nära samarbete mellan HUS och välfärdsområdena. Samma gäller också utvärderingen av dem: vård- och servicekedjorna ska granskas både ur HUS och välfärdsområdenas perspektiv för att skapa en helhetsbild. De senaste åren har vi tillsammans med Nylands välfärdsområden – och tidigare kommunerna – utvärderat bland annat mentalvårdstjänster för barn och unga, jourtjänster för äldre och digitala tjänster. Ordförandena för revisionsnämnderna i Södra Finlands samarbetsområde träffades den 18 maj 2026 och diskuterade samarbete inom revisionsverksamheten. Det var positivt att höra att samarbetet anses vara viktigt även framöver.
Jenni Hämäläinen
Utvärderingschef
Källtexten har finslipats med AI-applikationen Copilot.