De bindande målen för HUS-sammanslutningen uppnåddes till största delen i förhållande till den ändrade budgeten. HUS fick ekonomin i balans på det sätt som krävs enligt lag och täckte underskotten från tidigare år. Tillgången till vård förbättrades, men den strikta budgetramen gjorde inte det möjligt att avhjälpa vårdköerna till den nivå som krävs enligt lag.
På basis av budgeten, bokslutet och verksamhetsberättelsen har beslutsfattarna, intressentgrupperna och invånarna i HUS område svårt att få en helhetsbild av utfallet av HUS-sammanslutningens strategi och målen för den.
***
I budgeten för 2025 gällde HUS-sammanslutningens bindande mål räkenskapsperiodens resultat, spar- och anpassningsmålet, det totala investeringsbeloppet, den maximala kostnaden för investeringar på över 10 miljoner euro, skillnaden mellan investeringarna och årsbidraget, förhållandet mellan investeringarna och avskrivningarna, den långfristiga lånestocken, den relativa andelen kostnader för specialiserad sjukvård av medlemmarnas kostnader för social- och hälsovård samt mängden patienter som väntat på icke-brådskande vård i mer än 180 dygn.
De bindande målen uppnåddes till största delen i förhållande till den ändrade budgeten. Endast det projektspecifika målet för maximala kostnader som ställts för investeringar som överskrider 10 miljoner euro uppnåddes inte.
Som bindande mål för resultatområden som producerar sjukvårdsrelaterade tjänster ställdes ett nollresultat före erhållna och givna interna kundåterbäringar, spar- och anpassningsprogrammet samt en minskad andel patienter som väntat på vård i mer än ett halvår jämfört med året innan. Resultatområdena hade varierande framgångar med att uppnå ett nollresultat för räkenskapsperioden samt med spar- och anpassningsmålet. Andelen patienter som köat till icke-brådskande vård i mer än 180 dygn minskade inom alla resultatområden.
För resultatenheterna inom resultatområdet Koncerntjänster sattes bindande mål för räkenskapsperiodens resultat, spar- och anpassningsprogrammet och för det maximala beloppet intern fakturering. Målen uppfylldes med undantag av resultatmålet för resultatenheten Koncerntjänster, vilket berodde på att HUS-sammanslutningens medlemmar inte debiterades för det underskott (30,4 miljoner euro) för 2024 som ingick i koncernförvaltningens budget, utan underskottet täcktes med HUS operativa resultat för 2025. Dessutom bokfördes den reservering för Valviras vite på 8,5 miljoner euro på koncernförvaltningen.
För HUS dotterbolag ställdes i budgeten som bindande mål för verksamheten och ekonomin räkenskapsperiodens resultat, produktivitet, prisnivå, avkastning på eget kapital, betalningsprogram för projekt och antalet forskningsobjekt. Målen nåddes med undantag av Orton Ab, vars verksamhet upphörde i slutet av mars 2026.
Ekonomin är i balans
Resultatet för räkenskapsperioden 2025 uppvisade ett överskott på 163,4 miljoner euro. Underskotten på 141,7 miljoner euro från tidigare räkenskapsperioder kunde täckas. Verksamhetsintäkterna uppgick till cirka 3,26 miljarder euro och underskred budgeten med 62,2 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna uppgick till cirka 2,95 miljarder euro och underskred budgeten med 78,4 miljoner euro.
Finansieringsramen från Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad 2025 var 2,28 miljarder euro utan täckning av underskottet, vilket är cirka 70 procent av HUS finansiering. Resterande del av finansieringen, cirka en miljard euro, kom från klientavgifter, avgifter för tjänster som produceras för andra delar av Finland och forskningsfinansiering. Finansieringsramen var 43,3 miljoner euro mindre än den nivå som HUS föreslagit. Medlemmarna fakturerades för underskotten för 2022–2023, 111,2 miljoner euro, i enlighet med det som avtalats på sammanslutningens stämma den 19 december 2024 (§ 19). Resterande 30,4 miljoner euro täcktes med resultatöverskottet för 2025.
Avgiftsintäkterna ökade från 2024 med cirka 27 miljoner euro, vilket berodde på höjningen av klientavgifterna för den specialiserade sjukvården till det maximala beloppet enligt förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården från och med den 1 januari 2025 samt en ökad verksamhetsvolym.
Genom spar- och anpassningsprogrammet för 2025 uppnåddes besparingar på 152,4 miljoner euro, vilket överskred målet på 140 miljoner euro. Sparprogrammet omfattade personalåtgärder, ändringar i servicenätet samt åtgärder för att begränsa kostnaderna till följd av det ökade servicebehovet. Även kostnaderna för projektplanering och ICT-kostnaderna minskades.
Till en början beviljade statsrådet inte HUS någon fullmakt att uppta lån, men som ett resultat av förhandlingsförfarandet fastställdes beloppet för fullmakten att uppta lån till 274,8 miljoner euro. I april 2025 höjde statsrådet fullmakten att uppta lån till 332,2 miljoner euro för att finansiera investeringarna. Ändringen av fullmakten att uppta lån ledde till ett lånebelopp som överstiger låneskötselförmågan och därför uppdaterades produktivitets- och ekonomiprogrammet.
Betydande förändringar i lagen om välfärdsområdenas finansiering åren 2026–2029. HUS anser att förslaget till ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering är orättvist, försämrar incitamenten för ansvarsfull ekonomisk hushållning samt äventyrar HUS verksamhet och tillgången till vård.
Utfallet av de strategiska målen och genomförande av strategin
I budgeten för 2025 sattes 16 mål på HUS nivå för fokusområdena i strategin: kundupplevelsen, personalupplevelsen, välfärdsområdessamarbetet, kontinuerlig förbättring och förnyelse samt en hållbar ekonomi. Målen beskrev olika åtgärder som det är meningen att genomföra eller ett tillstånd som eftersträvas.
Målen skrevs in i budgeten på en allmän nivå och för dem fanns inga klara numeriska indikatorer. På basis av rapporteringen om Budgeten för 2025 och Bokslut och verksamhetsberättelse för 2025 har beslutsfattarna, intressentgrupperna och invånarna i HUS område ännu svårt att få en helhetsbild av utfallet av strategin. Det positiva är att indikatorerna för de strategiska målen hade preciserats i budgeten för 2026. Indikatorer är i fortsättningen bland annat kundernas och de anställdas rekommendationsindex, den specialiserade sjukvårdens totala kostnader för varje invånare och patient samt antalet forskningspublikationer.
Utöver målen på HUS nivå satte resultatområdena och resultatenheterna upp strategiska mål i sina dispositionsplaner för 2025. Målen varierade avsevärt i fråga om innehåll, mängd och omfattning och de var inte sinsemellan jämförbara.
Genomförande av strategin baserar sig på större och mindre projekt som genomförs på olika nivåer i organisationen. Inom projektet uppnåddes 2025 flera resultat som skapar förutsättningar för att genomföra strategin. I dem beskrevs till exempel nuläget för personalplaneringen, främjades införandet av kvalitetssystemet, förenhetligades praxisen för forskningstillstånd och utvecklades vårdkedjor. I utvärderingen fästes det vikt vid att målen för de strategiska projekten ofta var åtgärdsinriktade utan egentligt resultatmål. En del av projekten har fortsatt eller upprepats under flera år.
Revisionsnämndens rekommendationer
- För de strategiska målen ska det ställas konkreta indikatorer och målnivåer alltid då det är möjligt.
- Uppställningen av mål för resultatområdena och resultatenheterna ska styras starkare på organisationsnivå. För resultatområdena och resultatenheterna ska det också ställas gemensamma mål utöver de mål som de själva har fastställt.
- Måluppställningen för projekten ska utvecklas. Målen ska vara tydligt fastställda, mätbara, bundna till en tidtabell och realistiska att uppnå inom den tidsplan som reserverats för projektet.
Utvärderingen ingår i revisionsnämndens utvärderingsberättelse för 2025, pdf.
Utvärderingsberättelsen kommer att publiceras när översättningen är färdig.