Rekommendationer vars verkställande revisionsnämnden anser vara nödvändiga
- Balanseringen av ekonomin förutsätter samarbete med ägarna
1.1. HUS ska tillsammans med välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad kunna hantera efterfrågan på specialiserad sjukvård så att HUS med sina tillgängliga resurser kan producera de tjänster inom den specialiserade sjukvården som hör till dess organiseringsansvar och uppnå en balans i ekonomin.
1.2. På HUS-nivå ska man se till att bestämmelserna i investeringsriktlinjerna följs och att alla planerade projekt och anskaffningar ingår i det godkända investeringsprogrammet. - Tryggandet av tillgången till vård förutsätter tillräcklig finansiering och en mer omfattande tillämpning av principen om en kö
2.1.Sammanslutningens stämma ska säkerställa att finansieringen av HUS-sammanslutningen är på en nivå som tryggar en lagenlig och jämlik vårdtillgång för patienterna. Uppmärksamhet bör fästas vid resursfördelningen mellan resultatområdena och resultatenheterna med tanke på patienternas jämlika tillgång till vård.
2.2. Den regionala jämlikheten i tillgången till vård ska främjas genom att principen om en kö genomförs i större utsträckning än i nuläget.
2.3. Användningen av servicesedeln får inte försätta patienter i en ojämlik ställning när det gäller tillgången till vård.
2.4. Det behövs mer information om tillgången till vård mellan olika befolknings- och åldersgrupper samt mellan könen. Tillförlitliga uppgifter om antalet remisser från privatläkare bör tas fram. - Transparensen i finansieringen av forskningsverksamheten bör förbättras
Finansieringen av forskningsverksamheten ska tryggas trots den strama ekonomiska situationen. HUS ska på ett transparent sätt lyfta fram allokeringen av forskningsfinansieringen och följa upp finansieringsresultaten på organisationsnivå.
Rekommendationer som är viktiga för att utveckla verksamhetens resultat
- Ägarstyrningen av dottersammanslutningar bör skärpas
4.1. Ägarstyrningen bör skärpas genom att lägga fram ramvillkor för ägandet och för en långsiktig och systematisk ägarstyrning. Utöver de ekonomiska målen bör operativa mål för dotterbolagen ställas upp.
4.2. Kompetensen hos dotterbolagens styrelseledamöter bör säkerställas.
4.3. I koncerndirektivet bör bestämmelserna om jäv, principerna mot korruption samt tystnadsplikten beaktas.
4.4. Det är skäl att bedöma om förtroendevaldas och tjänsteinnehavares dubbelroller är ändamålsenliga, eftersom en dubbelroll i praktiken kan försvåra skötseln av förtroende- eller tjänsteuppdraget. - En helhetsbild över avtalen om köpta tjänster för hyrd arbetskraft behövs
Det ska finnas en helhetsbild över avtalen om köpta tjänster för att säkerställa uppföljning och övervakning. Utvecklingen av datasystemen bör fortsätta så att de bättre stöder avtalstillsynen. - Riktlinjer och anvisningar på HUS-nivå bör skapas för företagssamarbetet
6.1. Hanteringen av företagssamarbetet som helhet bör utvecklas så att man kan skapa en aktuell lägesbild på HUS-nivå av de resurser som använts för samarbetet och deras resultat.
6.2. Riktlinjer och anvisningar på HUS-nivå bör skapas för företagssamarbetet.
6.3. De fördelar som uppnås genom företagssamarbetet bör följas upp, utvärderas och kommuniceras brett inom organisationen. - Riskområden för korruption ska identifieras och korruptionsriskerna bedömas
7.1. HUS bör utarbeta etiska principer som beaktar korruption som fenomen och definierar åtgärder för bekämpning av korruption. De mest betydande riskområdena för korruption bör identifieras och bedömas som en del av riskhanteringsprocessen.
7.2. Man bör överväga att förbjuda mottagandet av förmåner som finansieras av utomstående företag eller att minst fastställa en övre gräns i euro för förmåner. Dessutom ska man säkerställa att anvisningarna om förmånerna är tydliga och att de tolkas på ett enhetligt sätt. Beloppet och allokeringen av förmåner som tillhandahålls av utomstående ska följas upp på olika nivåer i organisationen.
7.3. Bindningarna hos de personer som deltar i upphandlingarna ska utredas och dokumenteras systematiskt.
7.4. Revisionsnämnden anser det vara viktigt att rekryteringsanvisningarna för meritjämförelse har preciserats. Det är viktigt att anvisningarna också följs i fortsättningen.
- Tillräcklig personal bör tryggas för specialomsorgstjänster för personer med utvecklingsstörning
8.1. Enheten för vård av personer med intellektuell funktionsnedsättning bör säkertställa ett tillräckligt antal läkare och vårdpersonal för att enheten ska kunna producera de tjänster den ansvarar för och för att avdelningsplatserna ska kunna hållas öppna. Dessutom ska man säkerställa att enheten har tillgång till tillräcklig kompetens inom andra specialiteter samt nödvändig kompetens inom det sociala området. Även andra än medicinska behov hos kunderna, till exempel möjligheterna till rehabilitering, bör beaktas tillsammans med välfärdsområdena om den specialiserade sjukvården drar ut på tiden.
8.2. Enheten för vård av personer med intellektuell funktionsnedsättning ska säkerställa adekvata lokaler med beaktande av personalens arbetssäkerhet, verksamhetens effektivitet samt tjänsternas kvalitet.
8.3. Kostnader som orsakas av att kundens vård drar ut på tiden inom den specialiserade sjukvården på grund av att en lämplig bostad inte finns att tillgå ska följas upp och en fördröjningsavgift tas i bruk.
8.4. Kundresponskanalerna bör utvecklas så att de beaktar specialbehoven hos kunder med intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom bör enheten för vård av personer med intellektuell funktionsnedsättning överväga att inrätta en kundpanel.
8.5. Tillgången till tjänster på det egna modersmålet för personer med intellektuell funktionsnedsättning som talar svenska ska säkerställas. - Vårdvägarna för personer med sällsynta sjukdomar bör utvecklas regionalt
HUS bör tillsammans med välfärdsområdena och Helsingfors stad vidareutveckla samordningen av vården för patienter med sällsynta sjukdomar samt förtydliga patienternas vårdväg och informationsflödet. - Förutsättningarna för ledning av resultatområdena bör stärkas
10.1. Förutsättningarna för att leda resultatområdena bör stärkas. Detta omfattar bland annat tydliga mål som styr verksamheten i linje med strategin, tillgång till aktuell information som behövs i ledningen samt ett fungerande samarbete på olika nivåer inom organisationen och beslutsfattandet.
10.2. Beställar-utförarmodellen, samarbetet och fördelningen av operationssalsresurser mellan resultatområdena Operativa tjänster och Centrum för akut-, operations- och intensivvård bör utvecklas. Målet ska vara bättre tillgång till vård, effektiv resursanvändning och undvikande av deloptimering mellan resultatområdena.
