Förutsättningarna för ledning av resultatområden bör stärkas

Dela sida

I utvärderingen granskades utfallet av målen för resultatområdena Tjänster för kvinnor, barn och unga, Operativa tjänster och Centrum för akut-, operations- och intensivvård och man identifierade utvecklingsobjekt i anslutning till ledningen av resultatområdena.

Målen för resultatområdena uppnåddes i huvudsak väl. Revisionsnämnden rekommenderar att förutsättningarna för ledning av resultatområdena stärks och att beställar-producentmodellen för operationssalsresurser utvecklas.


De bindande ekonomiska målen för resultatområdena gällde ramen för medlemsfaktureringen, räkenskapsperiodens resultat och produktivitet. Målen uppnåddes med undantag av räkenskapsperiodens resultat för resultatområdena Tjänster för kvinnor, barn och unga samt Operativa tjänster.

De strategiska målen för de resultatområden som deltog i utvärderingen uppnåddes i huvudsak väl. Antalet strategiska resultatområden, deras innehåll och hur konkreta de är varierade avsevärt. För flera mål hade ingen numerisk mätare och målnivå fastställts, även om det hade varit möjligt. Tydliga målnivåer är viktiga i uppföljningen och utvärderingen av måluppfyllelsen. Med tanke på ledningen och verkställandet av strategin bör man fästa uppmärksamhet vid saken på HUS-nivå. Utvärderingen visade att resultatområdenas strategiska mål till vissa delar har ändrats efter att dispositionsplanerna för 2024 godkändes. 

Med tanke på genomförandet av strategin är det positivt att både kundupplevelsen och personalens välbefinnande i genomsnitt är på en god nivå inom alla tre resultatområden. Ur personalens synvinkel har utvecklingsbehov identifierats i verksamhetskulturen och kommunikationen. Tills vidare fanns det lite information om samarbetsförhandlingarnas inverkan på personalens välbefinnande.

De utvecklingsobjekt för ledningen av resultatområdena som identifierats i utvärderingen anknyter till HUS strategis styreffekt, den ekonomiska informationens aktualitet, ledningens samarbete på olika organisationsnivåer samt samarbetet med välfärdsområdena. Man önskade fler val i strategins innehåll om vad man satsar på och inte satsar på. Resultatområdesdirektörerna ansåg att HUS organisationsstruktur är bra, men i fortsättningen bör man bedöma förhållandet mellan resultatområdena och resultatenheterna och stärka ledningens samarbete på olika organisationsnivåer. Den nuvarande organisationsstrukturen kan leda till deloptimering när ansvaret för tillgången till vård och verksamhetens resurser fördelas mellan olika resultatområden. I Nylands särlösning kan deloptimeringen framträda så att aktörerna utvecklar sina egna tjänster utan att i tillräcklig utsträckning beakta patientens hela vård- och servicekedja. Ingripande i deloptimering förutsätter öppet samarbete mellan olika aktörer och även gemensam planering av användningen av ekonomiska resurser.

Utvärderingen beskrivs mer detaljerat på finska i utvärderingspromemorian som behandlar målutfallet, pdf, 530 kb (arviointikertomushus.fi)