Fullmäktigeenkäten ger information för att utveckla fullmäktiges och revisionsnämndens verksamhet

Revisionsnämnden genomförde i september–oktober 2020 en enkät bland medlemmarna i HUS fullmäktige om fullmäktiges verksamhet under fullmäktigeperioden. Svarsprocenten 42 är vanlig i denna typ av enkäter och berättar att resultaten kan anses vara riktgivande. Motsvarande enkät till fullmäktige genomfördes också i slutet av föregående fullmäktigeperioder. I frågorna ombads ledamöterna bedöma på skalan 1–5 vad de anser om påståenden som behandlade fullmäktiges påverkningsmöjligheter, fullmäktigearbetet och revisionsnämndens utvärderingsarbete.

Enligt resultaten upplevde HUS fullmäktiga att deras möjligheter att påverka målen var i genomsnitt ganska svaga (2,7). Fullmäktiga ansåg att de uppställda målens styrande effekt var måttlig (3,3) och att de uppställda målens väsentlighet var god (4,0). Enligt enkäten är det möjligt att ytterligare förbättra kopplingen av målen till anslagen och öppenheten och transparensen i beredningen av dem (3,1).

Hela fullmäktiges möjlighet att påverka främjandet av visionen och strategin ansågs vara måttlig (3,4) och resultatet hade stigit från motsvarande enkät år 2016. I övrigt bedömdes fullmäktiges påverkningsmöjligheter vara ganska dåliga. Minst ansåg fullmäktiga sig kunna påverka hur kommunernas resurser beaktas (2,2), HUS ekonomi hanteras (2,5) eller hur samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården intensifieras (2,4). Resultaten i dessa frågor var i huvudsak sämre än i föregående motsvarande enkät år 2016.

Enligt enkäten påverkas fullmäktigas beslutsfattande mest av regeringens proposition (3,8), den egna kommunens strategi och anvisningar samt fullmäktigegruppens riktlinjer och anvisningar (3,7), och mediernas inverkan upplevdes som lägst (2,3). Resultaten gick i samma riktning även i resultaten från år 2016.

I fråga om fullmäktigearbetet anser ledamöterna att de ordnade fullmäktigeseminarierna är till nytta (4,1). I de öppna svaren önskade fullmäktiga mer tid för diskussioner, aktuell information, presentationer av verksamheten och information om olika alternativ för att förbättra informationsutbytet och öka delaktigheten. Dessutom önskade fullmäktiga temaseminarier, Teams-möten samt bloggar och nyhetsbrev. Antalet ordinarie fullmäktigemöten ansågs vara lågt för att möjliggöra ökad delaktighet.

Enligt resultaten av fullmäktigeenkäten ansågs revisionsnämndens verksamhet vara oberoende (4,7), den ansågs riktas jämlikt mot samkommunens olika funktioner (4,5) och man litade på att utvärderingsberättelsen är faktabaserad (4,5). Fullmäktiga ansåg att utvärderingsarbetet ger väsentlig information om hur verksamheten och ekonomin utfallit (4,4) samt ökar möjligheterna att utveckla HUS verksamhet och dess resultat (4,2). Å andra sidan upplevde fullmäktiga att utvärderingsberättelsen endast hade en måttlig inverkan på den kommande verksamheten och beslutsfattandet (3,8) och att det skulle vara möjligt att förbättra informationen om utvärderingsberättelsen till kommuninvånarna (3,2). Som helhet gav fullmäktigeledamöterna ett bra skolvitsord 8,3 i utvärderingsberättelsen för 2019.

I de öppna svaren kommenterade fullmäktiga att HUS under fullmäktigeperioden har lyckats särskilt bra till exempel i det strategiska tänkandet, i sin grundläggande uppgift inom den specialiserade sjukvården och i coronavården, där HUS ledande tjänsteinnehavare har uppträtt bra i offentligheten. På motsvarande sätt såg fullmäktiga som utvecklingsobjekt till exempel en jämlik ledning, ekonomiförvaltning, kommunikation, samarbete med primärvården samt utveckling av processer och avveckling av köer.

I den fria responsen gavs revisionsnämnden anvisningar: ”var noggrann med upphandlingarna” och även stöd och kanske även tack ”fortsätt med samma modell”. Nya fullmäktiga fick anvisningar om att ”det lönar sig att sätta sig in i utvärderingsrapporterna genast i början av perioden”, vilket jag tycker är en mycket bra anvisning. Från vilka andra ställen än utvärderingsberättelsen kan man få en lika heltäckande översikt över hur de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige ställt upp har uppnåtts samt bedömningar av huruvida verksamheten har ordnats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt?

Heikki Kurkela, medlem i revisionsnämnden